Vi drar vidare, jag och min vandringslust, till helgen. Köpenhamn, ni vet. Fredag drar vi och kommer hem på söndag.
Tills dess vadar jag omkring i det jävla mörkret och vill gå i idé. Jag märkte det när jag gick hem idag, hur meningslöst allt känns. Jag har inte lust att plugga matte fast jag borde. Jag har inte lust att plugga matte fast jag inte har gjort något. Jag har faktiskt inte lust att plugga någonting. Det känns så meningslöst.
Vet inte om det hjälper att lyssna på Lana och Melissa. Tveksamt.
Träning, däremot. Det borde räcka. Det är värt ett försök i alla fall.
Vet inte om det hjälper att lyssna på Lana och Melissa. Tveksamt.
Träning, däremot. Det borde räcka. Det är värt ett försök i alla fall.
Funderar på om ett alternativ att överleva hösten är att sova så fort det blir mörkt. Endat vara vaken dygnets kanske... 8 ljusa timmar? Sova 16 timmar per dygn? Men jarrå det låter som jag.
Insåg här om dagen att jag inte sovit själv på 2 månader. Min inre SIW (Strong, Independent Woman) rös lite. Hur ska det gå med min kvinnliga självständighet om jag inte ens kan somna utan att någon är i samma rum? Så jag utmanade mig själv och provade igår. Lagom vid 3-tiden på morgonen knorrade magen så jag fick släpa mig upp ur min ensamma säng och äta. Idag ska samma procedur undvikas och jag väntar på att mackorna ska trilla ner rätt i magen innan jag ska möta Jr på gymet.
BRB som man sa på MSN. TYP. LOLZ.
BRB som man sa på MSN. TYP. LOLZ.
höst,
höstdepression,
mörker,
trött,
Kommentera