oh how the days go by.
Sedan senast jag skrev? Jag har flugit tre gånger, en av dem var imorse. Nu är jag som rubrikein säger på Bali och njuter medan jag räknar timmarna till min älskling kommer ner och gör mig lite mer till en hel människa igen. Så patetisk är jag. När ni också blir löjligt kära förstår ni.
Så vad har hänt sen sist jag skrev?
Jag har varit på egna strövartåg i Railay.
Jag har träffat två kanadensare som jag snyltade plats och tid av i 3 dagar. Vi klättrade, kollade på apor och snuskgtottor
Sen kom jag till Krabi town och hatade det i en natt tills det var dags att åka vidare till Singapore.
JÄKLAR vilken ren stad. Efter veckor i smutsiga Thailand var det som en dröm att vandra kilometer efter kilometer i luftkonditionerade shoppingmalls och fullständigt dränka sig i lyxiga kläder och välkända, amerikanska matkedjor. Vem visste hur mycket man kunde sakna Subway liksom?
Singapore är ett underligt land på många vis. Folk är superhjälpsamma och par visar gärna kärlek till varandra på MRT:n med handhållande och kramar, vilket iaf inte jag uppfattade i lika stor utsträckning som i Thailand.
Och singapore har regler för allt. Du får inte spotta, röka, tugga tuggummi, skräpa ner, äta durianfrukt (varför is yet to discover) eller, fram till 2007, ha oralsex eller vara homosexuell. Nu för tiden går det bra - så länge man är kvinna. I ett annars så välutvecklat, på gränsen till futuristiskt land är det lite shockande att lagstiftningen är gjord på stenåldern.
Så Singapore... vi var på bio. Vi gjorde shopping till en sport där impulsinköp och saldopanik är två av huvudgrenarna. I Hitta-och-handla-allt-i-singapores-otaliga-scrapbookaffärer tog jag guld, det var en stor dag för mig.
Sen var vi inne och kollade regnskog i Gardens by the Bay.
Den 22e var det tyvärr dags att lämna paradiset för nya vyer och jag och B åker till Yogyakarta tillsammans där vi sedan skiljs åt på en busstation/skjul med en snabb kram och ett Vi ses Ha det. Typ. Hon ville se kultur i form av tempel och naturunderverk och jag ville se kulturen i människor i tätorter så det blev bäst så. Jag skulle ju ändå till Bali för att möta min andra blondin så ett par dagar extra där skadade ju inte. Innan planet till den välberömda indonesiska ön lyfte skulle jag dock spendera en natt i yogja för att hinna med morgonflyget nästa dag. Jag bor själv på ett hotell längs motorvägen, faktiskt, bokstavligt talat VID, så att gå ut och köpa läsk blir ett underligt uppdrag. Där går jag på motorvägen, med några lappar i fickan av en valuta som förvandlar mina SEK (lagom mycket för att kunna köpa en h&m-tröja på rea) till miljoner, på en annan kontinent väldigt väldigt långt hemifrån. Det kändes surrealistiskt för en stund. Sen fick jag min cola zero och allting kändes som vanligt igen.
(Detta inlägg publicerades typ en vecka efter att det skrevs. Det blir så när internet är som det är och man dessutom får sällskap...)
Kommentera