Tiden rinner iväg, men förberedelsefronten är lugn för nu i alla fall. Imorgon ska jag checka stan efter en bagagevåg och mediciner som fattas. Packning återstår, men väskor är hittade. Jag har i alla fall hittat skor jag ska ha. That's good.
 

 
 
Mobil ska fixas, bank-ID också. Sen. Sen sova. Sen åka. Det pirrar i magen.
 
Imorgon ska jag och Jontis försöka gå ut och käka. Han har tagit ledigt för att kunna hjälpa mig med det sista, och hålla mig nere på jorden. Dessvärre behöver jag också hjälpa honom att vara kvar på jorden. Det här är verkligen en utmaning, för oss båda. Skillnaden är ju att han blir den som är lämnad kvar. Det klart det suger. 
 
Jag ska försöka skriva mycket på resan. Om inte här så i en av två dagböcker jag har med mig. Det ser jag fram emot. Just nu längtar jag också bara efter att vila, att komma tillbaka och landa. Jag och Blondie försöker hitta en balans i våra förväntingar där jag bara vill ta det lugnt och hon vill uppleva mycket, men jag tror vi kommer komma dit. Jag kommer tröttna på att ligga och göra ingenting, och hon kommer tröttna på ruiner och tempel. Det känns tryggare än någonsin. 
 
 
 
 
Sen kan jag ju inte säga att föräldrarnas förmaningstal på middagen var det roligaste jag varit med om. Visste ni att man kan bli neddrogad, bortrövad, rånad, lurad, skimmad och förgiftad genom att vara utomlands? Om jag inte visste det innan vet jag det ju definitivt nu, kan man lugnt säga. Enligt dem kommer vi förmodligen dö tre gånger under resan. Dessutom tycker båda papporna att allt annat än det billigaste billiga är ett bevis på hur bortskämd vår generation är. Klafs, Blondies fader, höll på att storkna när han hörde om vilka hotell vi skulle ha i storstäderna. Jag höll på att storkna jag med, så jag och Blondie lämnade rummet ett tag för att låta reptilerna prata om hur det var under juraperioden utan oss. 
Och så slutade en underbar kväll. 
 
 
#asia2015, asien, packa, thailand,

1 kommentarer

Husmor

19 Jan 2015 00:26

Tycker de alla ska anordna en filmkväll och titta på Taken när vi är borta:)

Kommentera

Publiceras ej