Äter knastrig choklad (lägg den i frysen över natten = knastrig och väldigt hård choklad) och laddar inför femte sista passet på Lisebergus. Sen är jag fri att vara hur arbetslös jag vill. Huuä? Nä faktiskt inte. Ledighet kommer lägligt just nu, efter så långa och många dagar hela sommaren, och sommaren innan det, och sommaren innan det.... Och sommaren innan det också faktiskt. Det är dags att sträcka ut sig på soffan och sova ut. Sen är det ju mindre än en månad till 
 
 
och 
 
 
 
 :) 
 
Tills dess kanske jag ska jobba. Något har jag på gång ändå. Men vet inte än. Det är ganska skönt att få vara ledig frivilligt. Utan att ha ett jobb att inte gå till. Vi får se. 
 
 
paris,
 
Resa bokad! 
I oktober ska jag och pappzi göra en liten tripp till mina drömmars stad. Vi ska till Centre Pompido, strosa runt i Montemarte och SJÄLVKLART åka till mitt favoritland - där vuxna människor går omkring i prinsessklänningar och det är helt okej att börja sjunga mitt på gatan. OH gohd. Det kommer bli alldeles alldeles underbart.  
 
MEN jag är ett geni. Eller, alltså, jag är i alla fall inte lika dum som jag ser ut. Eller som jag verkar. Eller så. I vilket fall som helst så insåg jag någonstans i planerandet att... jag för första gången kommer vara sysslolös den här hösten. Ingen skola, inga egentliga måsten... varför då inte stanna ett tag? Ta några dagar extra i Paris. Ha semester, njuta av livet, carpa diems liksom. 
Och sen är jag lite gayfish men jag har nog alltid i hemlighet drömt om att göra alla de här sakerna de gör på justgirlythings eller vad det heter. Alltså: pussas i toppen av Eiffeltornet, gå hand i hand längs Seine... GÅ PÅ DISNEYLAND OCH FLIPPA UR TOTALT FÖR DET KOMMER BLI DEN BÄSTA JÄKLA RESAN I MITT LIV.  
 
Typ. 
 
Så därför tar jag med mig Sju. För att jag älskar Paris. För att jag älskar honom. För att varför inte? 
Han kommer när pappa åker och så stannar vi i Montemarte några dagar, sen åker jag förhoppningsvis vidare.  Ta i trä. Men jag hoppas att det fixar sig med boende och sånt så jag kan bli någon nyans brunare.... 
 
Jag är dock fruktansvärt ambivalent över hur jag ska handskas med friheten. Ta ledigt eller börja jobba?  Extrapengar eller sovmorgon? Möjligheten att kunna träna när jag vill eller trygga rutiner? På ett sätt känner jag mig friare än någonsin - ändå spenderas vissa dagar i ångest framför soffan. Det är en konstig,  skrämmande, underbar tid jag har framför mig. Jag kan inte vänta på att se vart jag kommer hamna. 
 
Men ett tag till hittar ni på Liseberg,  tills den 5 oktober. Vi ses där!
 
 
Åh ledighet. Jag kan gå omkring såhär hela dagen om jag vill: 
 
 
BUT I wont för nu ska jag iväg och psykologa, lämna böcker och fundera ut hur man förtidsröstar. Häshtäg:grownapp. Häshtäg:SDsgoingDOWN. Häshtäg:followmeandgetaGet