Idag, 2015 i Sverige, finns det fortfarande så många människor med så extremt smalt perspektivseende. 
 
Det finns det tyvärr många exempel på i min egen krets också, men idag tänkte jag bara utrycka min frustration över detta fenomen på ett annat plan: i butiken min pojkvän jobbar. 
 
Jb's arbetskamrater är extremt duktiga allihop. Man behöver ha kunskap om mer än produkten de säljer i huvudsak för att få lov att jobba där, det är kanske självklart. 
Ändå finns det folk som föredrar att få hjälp av vissa av hans arbetskamrater mer än andra. 

Jonathan har ju inte själv råkat ut för något av den här stilen. Det är inte för att han är mer kompetent än de andra. Det är helt enkelt för att han är blond och blåögd. 
 
Däremot finns det folk, idag, i GÖTEBORG, som inte vill bli betjänade av folk med en "utländsk bakgrund". Som pratar perfekt svenska. Som säljer bland de bästa i Sverige. Men som inte är blonda och blåögda. 
 
Idag berättade Jonathan att det hade kommit in en man i butiken som skulle få hjälp av Jonathans kollega. När det var mannens tur gick kollegan fram till mannen och frågade om han kunde hjälpa till, varpå mannen svarade "Nej, jag tror inte du kan hjälpa mig". Butiken är i princip tom på folk, förutom mannen, men kollegan tog ändå ett steg bakåt och lät nästa säljare, en kille med liknande utseende som Jonathan, hjälpa mannen istället.
"Varför?" frågar jag förbryllad och chockad. "Asså varför insisterade han inte på att hjälpa gubbsatan? Fått butiken att vägra ifall han inte ville ha hjälp av den första som erbjöd sig?
"För att han är så van. Det händer några gånger i halvåret. De idioterna får man bara låta vara. Förhoppningsvis dör den sortens tänkande ut snart."
 
Saken var bara den att... jag trodde den sortens tänkande var dött. Att någon skulle ha sämre kunskap eller kompetens på grund av sin hudfärg. Jag trodde verkligen att vi var klara med det vid det här laget. I alla fall på sån basic nivå som i en vanlig butik. 
 
Det är skrämmande att upptäcka sånt här, att inse att folk ibland är så inskränkta att de bokstavligt talat sätter käppar i hjulet för sig själva med sin fördomsfulla syn på människor. 
För killen som mannen vägrade få hjälp av? 
En av branschens top 20 försäljare i Sverige. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
In his face typ.
 
 
 
Åh Prag. Finns det en stad jag blivit mer förälskad i vid första ögonkastet? Antagligen inte. Paris, kanske. Hong Kong får vara med på listan också. Men Prag... jag menar, kolla på de här gatorna: 
 
 
Kolla på torgen: 
 
 
Kolla på konsten: 
 
 
Kolla på utsikten: 
 
 
 
Det häftiga är... jag har velat åka till Prag sedan mamma berättade att hon hade varit på Mucha-museét där. I ärlighetens namn visste jag inte vem det var, men så visade hon bilder...
 
 
och jag var fast. För att inte bara fylla upp det här inlägget med bilder av hans fantastiska målningar (men kanske nästa? Nicha om mig till en konst-och-rese-blogg? Det är en idé det...) så föreslår jag att ni googlar "Alphonse Mucha". Håll koll på att det finns en namnteckning i hörnet så ni ser att det är ett av hans faktiska verk, för kopiorna/'inspired by's på internet är oändliga.

Så, tillbaka till ämnet: Jag ville till den här staden av den enda anledningen, tills jag träffade
 

Kanadensarna
 
 


 
I Asien åkte jag, som nog alla vet vid det här laget, på egna stapatser och hamnade på Krabis kust. Där trodde jag att jag skulle spendera några dagar i ensamhet med endast mina fiktiva kompisar i böckernas värld, men ack så fel jag hade. På båtturen dit träffade jag två kanadensare som jag spenderade tiden med. 
De hade varit lite överallt, visade det sig, och en avstickare till Thailand i någa veckor var inget ovanligt. Jag bad de lista sina 5 bästa ställen i världen, och de gav mig denna lista:
 
Japan - Tokyo, men hela japan. 
 
Och... Indien
 
Och... USA, inte för att det är ett bra land per ce, men att det är ett land med SÅ skilda delar. Det finns allt där. 
 
Darcy gillade Tyskland. Bara... tyskland. Hamburg hade hon varit i, och några fler mindre städer, men av 'oförklarig anledning' bara älskade hon hela landet. 
 
Men det de nämnde först, nästan utan en sekunds tvekan, var 
 
PRAG
 
För det händer något i varje hörn där! Vilken gata du än går på finns det alltid någon som spelar musik, eller gör någon performance art, eller säljer något unikt... det finns allt där. 
 
Det trodde jag väl sådär mycket på, men kände ändå att staden lockade mer och mer. Och med de priserna som just nu råder (hälften till en tredjedel av priset i sverige) så kände jag att absolut hade kvar pengar att resa lite mer. 
 
Och hör och häpna... 


Kanadensarna hade rätt. 
 
 
 


 





 



Självklart finns det ingen stad som är perfekt. Prag kan vara väldigt turistbefolkat, och på gatorna omkring gamla stan (Staré Mesto) har priserna skjutit i höjden på grund av det. Folk i staden pratar i allmänhet dålig till ingen engelska, och kortköp är svårare än förväntat i en så modern stad. Det är svårt att ta sådana perfekta bilder med motivet ensamt i centrum eftersom det alltid, alltid är folk i bakgrunden. 
Men för oss var det också en del av charmen. 
Det här var en stad som aldrig sov. Det var en stad som du kunde gå omkring själv i utan att någonsin vara ensam eller uttråkad. Vi hittade till och med massa tysta smågator som vi valde bort eftersom de var för tysta. 

Prag är liv, konst och skönhet. Prag är billigt men prisvärt, spännande men inte farligt, gammalt men inte på något sätt rostigt. Prag är en hybrid, ett kärleksbarn från en orgie där Paris, Budapest, England, Stockholm och Rom went for it. Och framförallt fanns det några DNA-strängar av den varma, välkomnande känslan som är Göteborg
 
Så boka resan direkt eller kolla in fler bilder på Pinterest, Google eller min egen Facebook. Är ni minsta lika mig kommer ni bli sjukt inspirerade. 
 



(P.S Nej mamma, det står "Don't think TWICE", inte SPICE...) 

 
 
 
Prague,