Roligaste dagen i hela mitt liv nej fan är trött som skam efter ha flängt fram och tillbaka mellan mitt nya hem och mitt gamla typ 120 gånger (läs: 2-3 gånger). Till råga på allt var mammas nya där. Det verkar som att hur gammal man än blir så är det alltid lite av en chock. Eller chock vet jag inte. Kändes bara ganska konstigt och surrealistiskt. 
 
Men men: varför var jag på nostalgitripp då? Jo, ni minns vårstädningen? Det gick såhär: 
 

 
Gotta love webcamkvalitet. Och tårna där i hörnet. 
De två malplacerade bjässarna mitt i rummet är en äkta Billybokhylla á la IKEA från typ förra seklet, det andra är ett klädskåp, också á la IKEA. Trevligt. 
 
I alla fall, jobbar på det här med strukturering. Kommer antagligen slänga en hel jävla hög med kläder snart. Har idag slängt tre kassar med papper och grejer, varav en sopkasse. Det är ändå ganska produktivt och således också ganska imponerande. 
 
Jag hade en poäng med det här inlägget innan jag började skriva men fastnade jag i det eviga utbudet av nyttig information som facebook erbjuder och lömde bort allt. Bestämmer mig istället för att krypa till kojs och gå emot min livfilosofi att Don't eat where you sleep och knapra på det sista av påskgodiset. Vet ni hur många påskägg jag fick i år? TOLV. Man I got some rich ass påskhare. 
 
 
städa,
 
Det är en dag som denna. 
Solen skiner, parken är full av krystande människor. 
Det är till och med... varmt
 
Och var är jag då? 
Jag är gömd någonstans i berget av papper jag lyckats samla på mig sedan jag flyttade hit, vilket är tre år sen nu, och NYSER. Förkylningen tvingar mig att stanna inne men en dammallergi och ett plötsligt infall av vårstädning är inte det bästa alternativet. 
 
Om jag inte a) nyser ut hjärnan b) hah, hjärnan? c) dör av tristess för städning är sååå inte min grej d) inser Mission Impossible och kapitulerar på fläcken så kanske vi hörs senare. 
 
Pepsi Max förresten, det får du gärna hämta tacktack. 
 
 
 
En halvtimme i duschen. Nytt rekord. Det behövdes. Dels för att jag är världens mest ohygieniska människa som skyr duschen som pesten, dels för att jag behövde samla mig. Idag åker jag själv. Flyger själv. Byter i Frankfurt. Av någon anledning är det här med att flyga själv inte det fantastiska äventyr det borde vara. Nervositeten kommer i vägen. 
 
Om jag byter, ska jag gå genom security igen?
Ska jag hämta upp bagaget och sen checka in det igen? 
Vilken terminal kommer jag till, kommer Roomp-AH hitta mig? 
När ska jag äta? 
Var fan är mina pengar, mitt pass? 
BAJS.
 
 
Men kanske överlever jag?
 
 
 
 
flyga, frankfurt airport, paris,