Och så är vi här igen. Flytande.  I en vardag fylld med mål utan mening. 
 

Jag jobbar, han jobbar, och fast vi både vill ut stannar vi klar och trivs för en sekund.  Trivs med det förutsägbara i att ha jobb för dagen, även när morgondagen fortfarande är ett mysterium. 
 
Jag väntar på samtal. Men de är inte livsavgörande. Jag har andra trådar, fruktansvärt många möjligheter. Mest för att jag tänker skapa mig det.
Och på något sätt har jag accepterat att varje sak har sin tid. Idag är jag på dagis. Till helgen är det kassan igen. Sen vet jag inte. Och just nu, med en kopp kaffe i rastrummet, är det okay. 
 

Tänkte förgylla er dag/främstminegen-menändå med lite coffeespo: 
 
 



 


 
Ingen av bilderna är min egen.
Googla "Coffee" på Pinterest så hittar ni källorna. 
 
 


Ha det fantastiskt
och glöm inte att ha nära till
toan efter
kaffedrickande
okay puss puss

 
Prio 1: Köpa tip-ex. 
 
Prio 2: Lägga in alla datum i kalendern. 
 
Prio 3: Frenetiskt städa mitt i rum ett fåfäng försök att få kollnågot. 
 
Prio 4: Försöka samla ihop min värld som ligger som ett trasigt pussel på marken. 





 
Jodå. Jag söker jobb. Fastän jag ska på utbildning för det nya systemet med vikpolen ergo = not arbetslös-to-be så söker jag. Jag tror den näradödenupplevelse som nosandet på arbetslöshet är gjorde att jag insåg att jag vill testa mina gränser. Vilket av de där ställena jag alltid velat jobba på klarar jag att få? Jag har gjort Liseberg, det var en check på listan, jag har varit (och är fortfarande) dagisfröken, även den check. Vad nu? Och när ska jag landa och ba "DET HÄR ÄR MIN GREJ FÖR MER ÄN ETT HALVÅRFRAMÅT!". 

Vetish. 

Men det är kul att söka. (...Kul? Verkligen?) Jag har skickat in ansökan 4-5 gånger nu med en liten anpassad twist på varje och det känns som en sten släpper varje gång jag trycker på Send. Eller som en shot endorfiner och möjligheter. Nu väntar jag spänt på att telefonen ska börja ringa (och att det inte är pappa som berättar vad han har ätit idag...). Inte för att den, antagligen, but don't jinx it either pro or con it, kommer göra det, men jag säger bara OM.

Om.
Om är bra.  
 
 
 
 
Frågan är vilken av de här bilderna jag ska skicka med i ansökan? 
 

 
 
Den sista. Definitivt den sista. Den fångar så bra hur jag är liksom Easy Breezy Beautiful Cafébiträde.
 
Gonatt alla prinsar och prinsessor och vanlig pöbel. Sov fint puss HARE!