Tänk att ett par naglar kan ställa till sån rabalder.
Emma Green Tregaro la igår upp en bild på sina naglar, målade i regnbågens färger, på instragram. Detta var för att tyst protestera mot Rysslands lag mot homosexuell "propaganda". Min bror konstaterade att detta inlägg har fått 80 gånger fler likes än vad tidigare bilder friidrottaren lagt upp fått.
Och mitt i allt kommenterar en ryska detta som "respektlöst mot Ryssland."
Alltså.
Jag.
Blir.
Så.
Trött.
På.
Homofobi.
Som jag ser det:
Är man själv homosexuell borde man ju varken vara rädd eller känna avsky mot det.
Om man då inte är homosexuell - då behöver man ju inte vara en del av det där man tycker är så hemsk eller äckligt eller wattever.
SÅ: VAD är då problemet?
Seriöst.
Det här jag brukar säga om förståelse? Lite mer acceptans? Inte som en gullig bild på tumblr, "I wish we people would hold each others hands more often", jag menar:
Okej. Den personen är inte som mig, inte ens som mina kompisar eller någon annan jag känner. Det måste ju inte betyda att den personen är läskig. Eller äcklig. Det kanske bara betyder att jag måste vara beredd på att det finns en jävla massa olika människor i världen.
Inte mer med det.
Jag är så TPMSÄI.
Trött På Människor Som Är Inskränkta.
Kommentera