Ibland förändras saker snabbt.
Ett ord, en rörelse, en knall från klar himmel och plötsligt är det mesta omkring dig annorlunda.
Ett ord, en rörelse, en knall från klar himmel och plötsligt är det mesta omkring dig annorlunda.
Ibland sker förändringar under längre tid.
Något byggs upp för att till slut ha växt sig så stor att det klarar av att bryta sig loss.
Något byggs upp för att till slut ha växt sig så stor att det klarar av att bryta sig loss.
Just det här ska jag prata om idag på svenska nationella talet, om vikten i att våga förändras. Temat är det otroligt uppeggande "Hur skriver man" så så himla exiting blir det inte... Men det är en bra tid att prata om förändringar.
Studenten sker om en knapp månad nu. Större förändring har jag nog aldrig upplevt, aldrig så snabbt, inte över en dag. Och så var jag hos Blonds igår och vi pratade och plötsligt förändrades bilden av framtiden. I och med våra löst uppsatta funderingar började plötsligt en plan formas framför mig, ungefär ett år framåt.
En plan.
En kontur i diset av alla dagar jag inte fyller med skolgång. Det har inte samma form som det jag haft i huvudet, men när det nuddade luften lät det rätt. Och jag har inget annat att köra på nu för tiden än känsla. Jag känner mig som universums mest förvirrad människa - antagligen tillsammans med alla andra som tar el studentovic snart. Jag får hoppas det. Någon form av medkänsla brukar jag iaf lyckas skaka fram. Men. Bara att börja diskutera det fick mig att inse att... framtiden faktiskt har potential att bli det jag drömt om.
Studenten sker om en knapp månad nu. Större förändring har jag nog aldrig upplevt, aldrig så snabbt, inte över en dag. Och så var jag hos Blonds igår och vi pratade och plötsligt förändrades bilden av framtiden. I och med våra löst uppsatta funderingar började plötsligt en plan formas framför mig, ungefär ett år framåt.
En plan.
En kontur i diset av alla dagar jag inte fyller med skolgång. Det har inte samma form som det jag haft i huvudet, men när det nuddade luften lät det rätt. Och jag har inget annat att köra på nu för tiden än känsla. Jag känner mig som universums mest förvirrad människa - antagligen tillsammans med alla andra som tar el studentovic snart. Jag får hoppas det. Någon form av medkänsla brukar jag iaf lyckas skaka fram. Men. Bara att börja diskutera det fick mig att inse att... framtiden faktiskt har potential att bli det jag drömt om.
Wow.
Bara wow.
Mer wow än den fantastiskt roande Norrlands Guld reklamen.
Och det säger ju en del.
Mer wow än den fantastiskt roande Norrlands Guld reklamen.
Och det säger ju en del.
Kommentera