En Inte Rumsren Blogg

 

Ödet.
Detta ologiska, oförutsägbara fenomen. 
Det som jag omöjligen kan säga att jag tror på utan att tappa trovärdighet som resonabel människa. 

Och oftast kan jag inte heller med någon form av magstark säkerhet säga att jag tror på det. 
Ändå påminner det mig om sin existens
gång

på gång

på gång. 

 

 

Den senaste tiden 

- låtar som börjat spelas som ett tecken på att någon har hört ens tankebana, 
parallella händelser som skett samtidigt, utan förbestämd synkronisering, 
känslor som tagit spjärn och gett sig till känna 
i precis rätt sekund. 

Jag är en spacead bohem just nu. 
Men jag är också storögd, öppet fascinerad. 
En garanti på livet?
Fantastiskt. Helt fantastiskt.