Jag har fått nog av min egen passivitet.
Jag har varit så iakttagande, loj, så väntande-på-bättre-tider. Det kanske är så man är efter stormen. Jag vet inte. Men jag blev trött på det i vilket fall och bestämde mig för att sluta titta på andras liv på tv och börja leva mitt eget.
Det går väl kanske sådär.
Men jag börjar från utgångsfrågan:
Vad vill jag?
Jag vill ha tusen minnen. Jag vill ha miljoner bra tankar. Jag vill att allt det här ska fylla mig till bristningsgränsen. Jag vill liksom att alla de ögonblicken ska skapa mitt liv och min vardag, inte vara höjdpunkten i dem.
Så igår kväll hade jag och min älskling ett av våra "vadskadetbliavoss"-snack och jag bestämde mig helt resolut för att börja leva.
Jag skulle till exempel använda sommaren som kommer, då jag är ledig fyra dagar i veckan, till att hitta på saker. Utflykter, restaurangbesök, cykelturer - jag kanske till och med borde bada den här sommaren? Jag kan i alla fall inte sitta inne och mögla som jag gjort de senaste fyra somrarna, varesig det är i entrén till Liseberg eller hemma i mutt eget kök.
Idag var jag iväg på havet och köpte sprit och åt reker tills örona nästan ploppade ut för resten av kroppen var så full. Ni vet, som man gör på danmarksfärjan. Men sprit i sin största kvantitet blev det väl inte, snarare i sin mest väldoftande variant. DKNY Delicious Delights Fruity Rooty är nu min och står nu på hyllan och väntar på att täcka över mina egna odörer.
(Bland mina andra älsklingar, såklart).
Baltazar var också med på resan.
Han och jag hängde i lobbyn...
... Spelade lite på enarmade banditer...
... Baltazar filosoferade lite över livet...
... photobombade en och annan selfie
...och försökte bryta sig in till ölen..
När inte det funkade var han plötsligt spårlöst försvunnen. Efter flera timmars ihärdigt letande hittade vi honom till slut...
...längst ner i en av slotmaskinerna, eftersom han ansåg, med hans ord, "att han var den enda riktiga vinsten på det här fartyget."
Cant argue with that(?)?
Sedan har kvällen varit händelserik den med. Efter ett intensivt set 21:or gick jag triumferande och obesegrad ut från basketplanen och hem till Grönis där jag och Jb funderade lite mer på livet, resor och kanelbullar medan vi spelade ett brädspel för äventyrslystna sjuåringar.
I allmänhet måste jag säga att det är en bra början på det nya livet.
Ni får ha det så bra tills nästa gång!
Pusshej
Kommentera